Inte var det många som ville prata
med mig idag inte.
Nej det var möten hit och tjänsteärende dit..
Så det blir att pröva igen i morgon!
Tänk..varken kurator samt läkare på habb
eller barn allergi läkaren och LSS handläggaren!
Blev lite fundersam.
Trodde iallafall att alla hade varit
lediga färdigt vid det här laget.
Tog en sväng i affärer och fyndade rea
till halva priset.
Lite mat blev det med innan jag körde hemmåt.
Det är ganska skönt ändå att ha lediga dagar
på vardagar. Man hinner göra så mycket mer då.
Träffade nya läraren på Emil´s skola.
Han verkade trevlig.
Alla är trevliga där faktiskt.
med en sån förståelse och tålamod.
Ja iallafall när man som förälder kommer dit..hihi!
Funderar mycket på hur bra vi haft det iallafall.
Många får ju kämpa så för att få rätt att
börja i en specialskola.
Har också förstått att det verkligen inte är
samma bra system i resten av landet vad gäller
sammarbeten mellan Habb´s olika funktioner.
Är så glad för vår kurator. Ja vi har två
som följt Emil sen vi fick diagnos.
och jag kan bara lyfta luren med en undran.
Så får vi ett möte eller disskuterar per telefon.
Sist jag hade lite bekymmer. Ringde Maggan.
Och vipps så hade hon ordnat ett möte med henne samt
psykologen i teamet för ungdomar.
Jag trodde ju i mitt enfalld att det var så
överallt! Men det har jag ju förstått att
det verkligen inte är.
Verkar vara sämst i Stockholm av alla ställen..
Där om något trode man ju att det här skulle fungera
på ett bra sätt!
Nåja...
När jag skulle hämta lilleman från fritids så hade han
låst in sig i sitt skåp.
Han skulle inte hem.
Den nya läraren Mattias såg lite förvirrad ut,
och undrade om han vanligtvis brukade göra så.
men nej det är inte vanligt.
Emil hade bara blivit besviken på att han inte
fick stanna kvar då det var första dagen för
hans klasskompis att vara kvar på fritids.
Han hade nog sett fram emot det!
Så nu är de tre killar som har fritids. :)
Men jag fick lockat honom med en pulkafärd.
Och då kröp han ur sin gömma.
Dock lite sned munnad..
Emil tycker inte om mörker.
Och inte att vara ute...speciellt när det
börjar mörkna.
Han har lite fobier, om mörker och bortförande
eller mer hemska saker...
Så han skyndade att åka några gånger innan
han såg skeptisk på de mörka träden.
- Mm..nä...nu måste vi hem.
God natt och sussa gott!
Kramar om! / Maria
Att få tag i folk inom lansdtinet är väl aldrig det lättate. Det känns som en ren lyckträff om man slipper jaga dem i veckor.
SvaraRaderaOch inte fungerar hab bra överallt. Långt därifrån. I södermanland är det rena rama katastrofen. De har en läkare på halvtid anställd för hela mälardalens upptagningsområde...gissa om det är lätt att komma i kontakt med dem?
Synd om Emil som sett fram emot att vara med kompisarna på fritids efter alla lovdagar. Vi har blivit lovade två dagar i veckan med längre dagar just för att Junior ska få leka och träna socialt samspel. Dom är verkligen kanonbra på hans skola.
Kul att hitta saker på rea, det brukar ju pigga upp lite grann. Hoppas att det känns lite bättre idag och att ni fick en fin kväll//Kramar om dig och funderar mycket på det du skrev om igår, med hur man ska prata om kompisar, eller snarare frånvaron av dessa. Det är verkligen en stor sorg för våra barn...
Sov Gott nu//Lena
Man blir så trött när man satt sig för att reda ut en massa saker per telefon och dom inte har tid.....Men det är ju bara till på det igen.Håller med om att hab i södern fungerar superbra! Tycker också att man får hjälp bara man ber om det. Om dom bara svarar alltså ;0) Jag håller med Emil jag, visst är mörker lite läskigt.
SvaraRaderaJag måste haft otur med min kurator här i Skåne för hon är jättetrevlig men inte alls så kunnig som den jag hade i Stockholm.
SvaraRaderaOch så har vi fått byta läkare tre gånger sen vi flyttade ner.
Men som sagt, det kanske bara är ren otur.
Hoppas jag får uppleva samma positiva bitar som ni snart!