Ut?

Är det så fel!


Singelmannen undrade varför jag inte hade några intressen!
För honom var vännerna viktiga.
Han valde ut dem som kunde ge honom något i livet.
Inga undermåliga som inte trodde på en spikrak karriär.
Och ifrågasattde dem jag hade som vänner.

För honom var fritidsintressen det viktiga.
Hojjarna, golfen, foto. Sen kom han själv och hemmet.

Jag har visst intressen. Många ligger latent.
Jag har aldrig varit direkt en karriärist.
Måste man vara det?

Min syster beskrev mig som en bullbakande mamma,
trygg och en man alltid kan komma till.
Min hobby är min familj, sonen och hemmet.
Sen kommer mat, foto, grafik och inredning.
Någonstans där emellan kommer träningen.
Ok, den kommer väldigt långt bak... *L*

Jag vill umgås med folk som jag trivs med,
och som jag kan vara mig själv med.
Inte väljer jag mina vänner utifrån status och karriär.
Det är för mig väldigt ytligt!

Singelmannen stressade upp på morgonen och skulle ut
bara solen sken.
Här kan man inte sitta. Men han stressade upp till en nivå
som gjorde honom oförmögen att njuta.

Ta det lugnt. Varför stressa?
Ska du någonstans?

Ofta visste han inte direkt planen med att stressa ut.
Man hittar väl på något på vägen.
Var hans svar.

Jag tog en kaffe på den soliga balkongen.
Läste i dagens tidning.
Jo visst ska vi ut.
Men man får väl njuta livet lite först!