Gäspningar och egentid!

Har gått och irriterat mig på hårruffset en längre tid.
Varför är man otillfreds med sitt hår jämt..
Har man kort vill man ha långt, och tvärtom!

Emil brukar kalla mig för häxa om mornarna.
Kanske skulle göra nått åt det.
Ska nog svänga förbi frisören och boka en tid.

Nu har vi hållt på med melatonin en månad minst.
och Emil komemr själv ihåg att ta kappslarna
en halvtimme innan läggdax.
Då sitter han och gäsper den sista tiden.
Och somnar nog efter 15 min.

Man vill ju bara skrika ut sin glädje.
Som man har kämpat i alla år.
Då man inte vetad att det fanns hjälp.
Att det bara var att fråga.

Dessa timmavis springande upp och ner från sängen.
Hysteriska utbrott bara man nämde läggdax.
Försökte komma i säng kl 20 men var fortfarande vaken 24.
Mamma hit mamma dit.
Tråkigt att sova. Vill inte.....



Allt är över, och jag har fått något helt nytt på kvällarna.
EGENTID!
Visste först inte vad jag skulle göra av den.
Blev hängande vid datorn helt enkelt!
Och här trivs jag än så länge!

Det är ju här ett helt nytt umgänge tagit form.
Forum och grupper på facebook.
Föräldrar som visste vad man gått igenom, för att de
själva var eller är i situationen.
Vilket bättre stöd än så kan man önska sig?

Ha en jätte skön dag!
Kramar om!

Nio av tio

Mamma vet du vad!
På bolibompa på måndagarna säger programledaren
hur han har sovit på en skala upp till tio!
Vet du hur jag har sovit i natt?

Nio av tio!!
Och så brister det fräkniga ansiktet upp som en sol.
Jag har bara vaknat en gång på hela natten!


Han var så nöjd med sig själv.
Om det har varit mycket i skolan efter lovet eller om det
är trötthet av all pollen i luften eller kanske melatoninet
som verkat är ju svårt att säga.
Men det var så skönt när han själv satte ord på hur han kände det!

Fredag idag. Solen skiner.
Vi gick till skolan och sen tog jag en promenad innan jag landade
hemma bakom datorn med kaffekoppen ny duschad.
Emil går helst inte till skolan, jag menar promenerar.
Men då han har en sparkcykel så går det smidigare.

Det är ju ganska så roligt ändå..
Han kan gå flera km i skogen på söndagarna.
Men till skolan knappt tio min bort är det så jätte jobbigt!
Har han sällskap så går det bättre med.
Att ensam köra iväg är hemskt.

Tänkte idag hur många som följer sin snart 13 åring till
skolan och säger hej till lärarna.
Men han vill ha det så, och jag behöver ju verkligen motionen.
Dessutom tycker jag att man har fått ett ganska så nära och avslappnat
förhållande till hans lärare, och det känns bara bra!

Nu ska jag tralla vidare med dagen, lite telefonsamtal och sen lite jobb!

Ha en skön fredag, kramar om!!

Nattliga utbrott och ändrad inställning

Jag läste ett inläggg på facebook som en mamma skrivit.
Det handlade om utbrott om natten, och en frågan om
andra kände igen sig.

Jag nickade instämmande.
Oja, det där känner jag mer än väl igen.

De högljudda skriken som skar igenom nattens tysthet.
Den lilla kroppen som var helt stel och alldeles svettig.
Röd i ansiktet, ögonen uppspärrade och lilla munnen vidöppen
i ett hjärtskärande skrik.

Vad berodde det på?
Jag har ju prövat allt.
Hålla om, smeka över håret...blev bara värre då.
Var det tonen på rösten när jag kom in?
Eller inte ljust nog i rummet?
Var det kanske tystnaden i sig eller ensamheten?

När barnet är runt 4 år och inte kan komunicera verbalt
ordentligt, då får man pröva och pröva och pröva...
Om och om igen..varje natt...år efter år...
Är du sen ensamstående och får ta detta helt själv.
Kan ju säga att man var en zombie om dagarna.
Inte konstigt att man inte orkade med sig själv, eller hemmet.
Man andades, så man levde, men mycket mer var det inte.


Hjälp?
Nje, för det första så skämdes man otroligt.
Man la ju skulden på sig själv. Att man inte var en bra mamma,
att man inte gjorde saker på rätt sätt.
Man blev för stolt kanske, eller svag och vågade inte..

Jag kommer så väl ihåg en incident hemma hos min mamma.
Den vände min inställning, men fortfarande så bad jag inte om hjälp..
För ska jag vara helt ärlig. Jag visste inte vart jag skulle vända mig!
Mamma satte ner foten och var så frustrerad över ett utbrott som tagit timmar.
Det finns hjälp sa hon, ni kan inte ha det så här!

Tack mamma, jag har aldrig sagt att det samtalet hjälpte mig mycket!
Tror du vet vad jag menar!

Från ena dagen till den andra var min inställning djupt innom mig att
nu är det nog. Nu orkar jag inte mer, och nu är det jag som tar komandot!


Omedvetet tror jag att jag gjorde vardagen mer tydlig för Emil.
För döm min förvåning när han blev lugnare från en dagen till den andra!
Nu pratar vi nog när han var i 5 års åldern kanske...eller möjligen 4 år.
Ja iallafall dagtid.
De nattliga bestyren fortsatte några år.
Men när han väl blev mer verbal så började också utbrotten på natten avta.
Utan då ropade han istället.

Han sov alltid bäst när han sov i min säng.
Av nån andledning så hatade han sin säng, sitt rum.
Nattliga rutinerna har alltid varit kämpiga. Många utbrott...
Springa rundor.

Men jag var envis. Somna i sin säng och komma till mig på natten var helt ok.
Men just insomnandet kunde ju ta halva natten...
När han vaknade så ropade han, jag kom in och han följde med till min säng.
Han är rädd för mörker och vågade inte gå den korta biten in till mig!

Så hade vi det i 10 år.

Under tio år, sov jag inte en hel natt..



Idag önskar jag att jag varit stark nog att fråga..
Vart vänder jag mig? Vem ska jag fråga så jag får hjälp!

Vi tog oss igenom alla åren och kom ut på andra sidan mycket klokare.
Det är inte en svaghet att be om hjälp!

Ju tidigare man inser att man behöver hjälp desto bättre.
Och inte är det ett tecken på att man är svag som människa,
nej man gör det ju av kärleken till sitt barn.

Det är ju för barnets bästa!

Att inte kunna sova, fast man vill..

Ända sedan Emil var liten har man haft
problem med hans sänggående.

Har alltid varit en massa utbrott vid
rutinbytet där.
Att sova har alltid varit "tråkigt"
enligt sonen.

Det började redan innan ett års ålder,
känns det som.
Han ville inte sova, och somnade enbart i vagnen.

En tid trodde jag det berodde på sängen.
Så vi bytte några gånger.
Men inte hjälpte det.

Lugn musik, massage, saga, hålla handen.
Inget tycktes hjälpa.

Och när han var mindre och inte kunde
eller hade förmåga att tala om vad som var fel.
Ja då var det skrik, gråt och hysteri var kväll.

Nu blir han så arg på sig själv när han
inte lyckas somna.
Ibland blir han så frustrerad att han slår sig själv.
Vilket lyckligtvis har blivit mindre nu.

I våras fick vi ett bolltäcke.
LYCKA!

Insomnings perioden gick från 3 tim till
30 min över en natt!

Men, det är inte så varje kväll.
Emil har otroligt svårt att varva ner.

När vi andra börjar bli lite små sömniga
och dåsiga vid 20. Ja då varvar han upp!

Det ver inte fören jag gick en utbildning
i höstas som jag fick en idé.
I gruppen fanns en mamma vars barn jag har
på korttids.
Hon föreslog melatonin.

Melatonin är ett naturligt ämne man har i kroppen
som reglerar hur trött man känner sig.
Ämnet som gör att man slappnar av.

En del har mindre av det.
Och har då otroliga svårigheter att somna.

En kurator skulle ordna en tid med vår läkare på habb.
men det har dröjt så förfärligt.
Undrar om hon glömde det...

Så det blir att ringa och trycka på i morgon!!

Här är det en gråtrist förmiddag.
Regnet smattrar på rutan.
Ska bara ut ett par ärenden, sen blir det
söndags mys resten av dagen!

Kramar om!!

Inlägg nr 2, den 3:e advent...

Det där med tålamod är svårt.
Speciellt om man håller på med
något väldigt pilligt.
Men väldigt spännande.

Men det är när bitarna inte passar
som man vill.
Då är de där jävlarna, som bara vill
sälja och tjäna pengar.
Att saker är snett..nä nä, bara sälg bara.
Morr och grymt...

Hörde på länga vägar att det inte var
glada samtal Emil hade för sig själv
ute i köket.
Och skyndade dit för att se om man kunde
avstyra komma skall...

Här var det att balancera väldigt nära
kanten. Hade man sagt något fel,
gjort något förhastat.
Ja då hade den lilla modell biten åkt långa
vägar genom köket. Det är ett som är säkert.

Nu var det nära tårar, svordommar
över de som gjort den här jävla modellen
som inte passar som den ska.
Så man får använda för mycket lim...

Fick dra med honom ut i badrummet
för att borsta tänder.
men han var redan uppe i varv,
slet sig och sprang rundor.

Kände direkt att detta skulle ta tid.
Modellbygge får han inte göra så
nära sängdax, nästa gång. (lägga på minnet)

Nattar.
Ropar.
Tyst....

Det tysta bryts av ett högljutt blåsande
i en födelsedags tuta.
Ja ni vet, en sån som rullar ut sig när
man blåser..

Ja då hade han fått tag på en sån
helt plötsligt.
Vatten hit, annan skiva dit...

Kände att det inte var läga att säga,
du e stor nu, du kan själv...

Suck. Långt över läggdax.
Ja men man får se det positiva.
Det var några dagar sen sist! *skratt*














Ville visa Emils samling.
Dessa är de han har som är av värde..
ja för Emil alltså.

De radas upp.

Som de flesta npf barn så vill han bara
samla på,och inte leka med.

Tapeten?...ja här har hans säng stått
innan om möblering.
Emils verk, efter tråkiga och långdragna
insomnings perioder....
Ja det var ju en skarv, som blev lite lös..
som blev lite större lösa bitar.. och oj...

Nu ska jag nog snart finna min kudde!

Sov gott alla fina!!

Ordens betydelse...balans!!!

Har tidigare skrivit om läggdax rutinerna
som inte funkar här hemma.
Det är precis som om man trycker på en knapp..
Pannkaka eller speedad lill kille.

Idag var jag på sista träffen på habb.
med Problemskapande beteende.
Har ju inte tyckt att det gett mig något.

Men se, idag fick jag faktiskt lite tips
om hur jag kan ändra så att det kanske
blir lugnare.

Det sitter med två kuratorer, som lyssnar
och ger tips på hur man kan se på saker.
Vända, och göra om.

Vad är det som orsakar hans beteende från grunden.
Mm..då får man tänka efter.

Jo det är för att han tycker det är tråkigt att sova.
Ja det har jag hört många gånger.


Jo, kanske är det så att han inte är trött just då.
Kanske du skulle se om det gick bättre att han
får vara uppe en stund till nu vid jullovet.
Han fyller ju tolv nu.

Gör kvällsrutinerna lite innan.
Ta på pyjamas, borsta tänder och sen kan han få
göra nått han tycker om. Men lugnt då.
Ingen tv spel eller dator. Kanske en bra fakta bok
han tycker om att bläddra i.
Men att han stannar på sitt rum, liksom för att
varva ner.

När hon sa det, kom jag på att på Tiger
(billighets affär) har jag sett att de har
olika böcker nu, stora uppslagserk med massa bilder.
Ja nästan enbart..hade passat perfekt.
Bra både nu til födelsedagen på fredag,
samt julen....

Jag har ju också lite problem med...ja det är
bättre nu men fortfarande ganska störande.
Han ropar efter mig flera gånger med olika
saker han vill, efter att vi sagt god natt!

Då tipsade de om sociala berättelser, eller
rit samtal. Han kan ha behov för att ha någon nära,
för det är han van till, sa kuratorn.
Någon som stöttar, ger uppmärksamhet, hjälper.
Men, nu är han stor nog att klara vissa saker själv.
Som att hämta vatten, öppna fönstret, byta täcke..

Prata om hur det var när han var liten.
tex toaletten, den behöver han inte hjälp med nu.
Han kan torka sig själv, för han är stor och kan det.
Samma sak med vattnet, eller fönstret...han kan
det själv nu, för han är stor.
Detta ska man då prata om och upprepa flera gånger.
kanske rita om han behöver stöd visuellt.

Tja, det är väl värt att pröva!
Så vi får se.

Ikväll så spelade vi ett sällskaps spel
som det sista på hans schema.
Efter det visste han inte vad han skule göra.
Då föreslog jag att han tog på pyjamas,
och borstade tänder.
Sen kunde han ligga i sitt rum och titta i
böcker tills jag kom in kl 21.

- Du ska borsta, det brukar du göra.

Nej nu är du stor, sa jag.
Jag kan borsta i morgon bitti.

Och trodde det skulle bli värdens ståhoj..
men nädå. Han borstede tänder, fick på sig pyjamas
letade fram en bok och satte sig i sängen.

-Måste jag ligga i sängen, frågade han.

Nejdå, bara du är på ditt rum!

Målös var jag, och funderade på
att bara genom något litet så kunde det
göra sån stor skillnad.

Orden väger i en vågskål...balans.
Att finna balansen, det är de som är svårt.

Men ikväll lyckades det!

Kramar om!

Ojsan..

Öppnade försiktigt ögonen i morse.
Kände mig ovanligt utvilad, det var ljust ute..

Ljust ute??

Nått sa mig att här är det väldigt fel nånstans.
Mycket riktigt, av nån anledning just i dag
så hade jag tänkt att ..klockan behövs inte ställas..
och vi fick sovmorgon!!

men att glömma ställa klockan..vakna när
sonen skulle varit i skolan..
rusa upp, och försöka inte stressa sonen.
Det rä ju en vetenskap i sig..
Behålla lugnet ,men ändå skynda på liksom..

Han var lite förvånad att han inte fick se tv
som han brukar, men det gjorde inte så mycket!

Vi kom till skolan bara 40 min efter att
de börjat, och möttes av en leende lärare.
- Nämen, se god morgon!

Handlade lite saker och hämtade ut ett paket
med en adventskalender från LEGO.
Hem, sätta på kaffe, slå på datorn..
Så..lugnt och skönt!

Nina undrade om våra kvällar brkar se
ut som gårdagen.
Nja, nu är det inte så vanligt mer.
Men det fanns en tid då det var varje kväll.
Då episoden kanske tog 3-4 timmar..
med skrik, ropandes osv osv.

Nu händer det inte så ofta att han blir
så frustrerad som igår.
men många gånger är han så besviken på sig själv
att han inte kan somna...och blir ledsen för det!

Katt och råtta springet är dock vanligt.
Flera gånger i veckan iallafall.
När vi andra varvar ner..så varvar han upp..

I helgen har vi planerat lussebak och julmarknad.
Får se hur det går!

Ha en skön fredag, nu ska här drickas kaffe!

kramar om!

Vårdmässa

Hela dagen idag har jag varit med en kollega
på hälso och vårdmässa i malmö.
Olika föreläsningar, två av tre hade jag ingen
nytta av. Kände jag då.
Men det var en trevligt inslag, och tröttsamt.

Ikväll gick läggningsproceduren smärtfritt,
men 1.5 timmar senare ligger sonen fortfarande
vaken inne i sängen med bolltäcket.
Nog för att den har reducerat tiden.
Men det är ju inte ok än.

Så svar på Mia´s fråga på inlägget innan,
om insomnings medicinen var melatonin.
Jo så var det ju det! Var bara namnet på
den specifika produkten jag inte kom ihåg.

Den är ganska så kostsam hörde jag.
Och fick direkt anonyma tips på ett forum
att handla det över nätet...billigare,
men inte helt lovligt!

Mm nja, vet inte. Hur ska man veta att det
verkligen är det som finns i?
Och så ge det till sitt barn..nä..
Känns inte direkt pålitligt.

Nu ska jag själv ta och försöka somna.
Har fått lite att tänka på under dagen.
Så vi får väl se...

Sov gott!