torsdag 25 november 2010

Stackars lille...

Emil började trillskas i morse då han
kom på att han själv skulle gå hem
från skolan.

Vi bor så nära att han klarar det.
Men han springer det fortaste han kan
om han inte har sin sparkcykel.
Och är genom svettig när han då kommer
innanför dörren.

Ibland är det så att han går hem
då jag slutar lite senare.
Ja han kanske är hemma 15 till
45 min själv. Och det funkar bra.
Bara han vet vad han ska göra.

Men nu är det så mörkt.
och han gillar inte mörker...

Vi hade en ibnkörnings period i våras,
då hans lärare följde med honom på vägen
för att se hur han klarade det.
Och det har gått bra, tills nu!

Innan körde skolan honom hem.

Och jag kan verkligen förstå honom.
Det är himla mörkt kl 17, även om det
är hus hela vägen och gatlycktorna tända!

Får kanske prata om att han får sällskap
då jag inte själv kan komma.

Nu blev det så att jag kunde gå lite tidigare
så jag hann plocka upp honom.
och det var han överlycklig för, lill killen.

Kvällen flöt på, tills läggdax.

Näpp, inte borsta tänder.
Näpp, inte sova.
Näpp, näpp, näpp...

Men så fick jag lirkat med en bok,
att jag borstade tänderna och då gick
det lite...ja lite bättre.
Lite spring hit och dit, hoppa i soffa,
hoppa i säng.

Så kom då pyjamasen på och ner under bolltäcket.

Näpp inte den boken.
- Men du valde den själv, då tar vi den.
Näpp inte den, annan bok...

Åh, vid denna tid, över läggdax...kan det
tära på nerverna ordentligt.

men boken blev läst, sago cd satt på.
nattar, går ut...och
som vanligt hinner jag inte ens sätta mig
i soffan fören första - MAMMA, kommer..

Inte det täcket.
Öppna fönstret.
En kram till...

Satte mig till rätta vid datorn.
värmde lite glögg..

- MAMMA...

in igen.
Den här gången har han ont i ena skinkan.
Spänner och spänner...
-Känns konstigt..åh, känns konstigt...

Går upp sätter sig i soffan.
Blir frustrerad, då det är spänningar i skinkan,

- Kan inte sova, vad e det för FEL på mig...

Sliter sig i håret, slår med knytnäve
på benen..på skinkan..i huvudet..

- VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ MIG!!!

Försöker lugna ner.
Tar hans hudkräm och masserar ganska
så hårt på stället.

Och funderar på om det nu blir ett stort,
stort blåmärke.
Hoppas han har byxorna på i morgon...
vad kommer de att tro annars! :/

Blev inte så värst bättre, men värmde
vetekudden och la på under täcket..

Och jo, tänk han somnade till sist, den lilla
stackarn...

Glöggen är kall...programmet på tv..slut...
Idag tog det 1.5 timme..mm jo ganska så bra.
men inte ok..

Har inte hört nått om någon tid till
läkaren på habb. Får kanske ringa
i morgon och skynda på..

Nu ska jag värma glöggen, och sätta näsan i
Bo Hejlskov´s bok, en liten stund iallafall.


Kramar om!!

2 kommentarer:

  1. Ja, hejåhå... Det går ju an ibland, men inte varje kväll. Man behöver ju slå ner sin egen rumpa och pusta lite efter dagens slut. Är alla kvällar sådär?

    Hoppas ni får en fin dag idag!
    Kram Nina!

    SvaraRadera
  2. Hej Maria!
    Usch vilken jobbig kväll,då vill man ju inget hellre än att de ska somna så man får en stund för sig själv, bara få vara..
    Undrar vad det är som händer i de små huvudena vid läggdags?
    Tålamod och åter tålamod, speciellt om man tänkt sig nåt när de somnat. Inte lätt att veta vad man ska göra i de stunderna, det är ju så lätt att bli irriterad, vilket oftast gör det hela värre.
    Hoppas att du orkade läsa en stund.
    och mörkrädsla är svårt! Men lätt att förstå även om den blir väldigt stor!
    Kram och hoppas att ni får en fin fredag och att de hör av sog från HAB//Lena

    SvaraRadera