TEACCH

Hösten 2009 fick jag och mina kollegor
ett oväntat Ja, för att få pengar till
att gå en TEACCH utbildning.

Jag var så glad för det!
Har hört så mycket om just den här
utbidningen.Många arbetgivare uppskattar
att man har just den här,I alla fall om man som jag
arbetar med funktionshindrade.
Och i en hel vecka lärde jag mig otroligt
mycket på Nimbus Gården i Lund.

TEACCH är ett arbetsredskap för oss som
arbetar med personer med någon form av autism
eller annan npf.

Men vad är TEACCH?

“Teacch står för Treatment and Education of
Autistic and related Communication handicapped Children.

Teacch-metoden är en metod som framförallt är
användbar för människor med autism och är en
individuellt anpassad pedagogik som utgår
från en helhetsyn av människan.
Den används framförallt vid habilitering och
undervisning av barn med autism och autismliknade
tillstånd som t.ex. Aspergers syndrom.
Metoden bygger på struktur och visuellt stöd samt
på ett nära samarbete mellan föräldrar och
professionella.

I testerna tittar man inte bara på vad personen
kan eller inte kan utan man tittar också på vad
personen håller på att lära sig.
Målsättningen är att förstå konsekvensen av personens
kognitiva brister och använda sig av den kunskapen
för att minska skillnaden mellan personens sätt att
tänka och det som krävs för att kunna fungera på ett
tillfredsställande sätt i samhället.
Målet är inte att normalisera individen utan snarare
att acceptera de skillnader som finns.
Den enskilda individen skall hjälpas till ett
självständigt liv utifrån sina egna förutsättningar.”


Informationen är hämtad på Neuro nätet.

Jag började mitt intresse som väldigt liten.
Hade vänner som var funktionshindrade på ett
eller annat vis.
Och vi hade en tjej med Downs syndrom på mitt
fritids tex. Det var ett sånt naturligt inslag
i min vardag.
Dessutom arbetade min mamma inom särförskolan.

Kanske inte så konstigt att jag intresserade mig
för dessa barn som behövde lite extra när jag
arbetade på dagis.
Har haft en lång och krokig väg dit jag är idag.
Men det här känns ändå så rätt.

Att jag sen fick en son med svårigheter har ju
inte minskat mitt intresse kan man ju säga.

Men, även om jag har läst och disskuterat en massa.
Ja så är jag även mamma. Jag har också mina svagheter
och brister. Man kan inte bara vara på topp,
nej det orkar man inte.

Jag kan också bli trött, säga saker i en ton
jag sen ångrar.Hotar med konsekvenser när han inte
förstår, och slår bakut….
Säger Nej, för många gånger..
när jag vet han tar det som deffenitift..

Åh som jag tänker på en föreläsning jag var på i våras.
Elisabeth Råberg, ni måste läsa hennes bok…

Hmm…sitter i tankar, funderar.
Det är en märklig värld vi lever i.
Lasermannen i Malmö..Peter 38 år, Asberger syndrom….
Var det så nödvändigt att sprida hans diagnos?

Hade han haft klumpfot hade de nog inte gjort
så stora rubriker kanske.
Blev ganska så upprörd att de bara slängde
ut sig det..faktiskt!

Nej..nu tar jag mina funderingar och
försöker vila en stund.
I morgon ska jag på en kurs som special
pedagogiska skolmyndigheten
anordnat. Ska bli intressant.

”Vuxna och ungdomar med autismspektrastörning
och utvecklingsstörning - bemötande och
pedagogiskt arbetssätt”

Ni får ha en fin torsdag, en dag kvar till helg!!