Har varit så trött på kvällarna att
jag inte fått till nått bra inlägg.
Ville bara visa att jag var i livet än!
Snön har yrt mest hela dagen, och
det ska fortsätta i natt.
Som jag älskar denna snö.
Bara man inte ska ge sig ut i bil vill säga.
Skåningarna kan INTE det där med
att köra i vinterväglag eller
göra vägarna körbara.
Men sitter man inne med skenet från granen
och alla värmeljus.
Då...då är det så härligt.
Då får man sån varm känsla,
så juligt och fint!
En vecka kvar till julafton.
Som tiden går.
Två veckor kvar innan 2011.
Året då Emil blir tonåring.
Det får en att tänka så mycket.
På sånt man hade velat att ens liv
skulle ha innehållit.
På allt man gått igenom.
All ensamhet genom åren.
All frustration och sorg.
Men också glädje och enorm kärlek.
Jag har mått så dåligt i perioder
då det ända jag orkat var att ta hand
om min son.
Inte orkat med andra sociala tillställningar.
Inte orkat ta tag i vardagliga saker.
Bara vara, hålla huvudet ovanför vattenytan.
Mår så mycket bättre nu.
Försöker inte tänka så mycket på det
som varit.
Utan att blicka frammåt.
För livet kan ju bara bli bättre,
ju mer man tar hand om den.
Ikväll är jag hemma själv.
Emil är hos sin pappa.
Ljusen är tända, granen lyser.
Kaffet är urdrucket och pepparkakan
ett minne blott.
I morgon tidigt är det avskottning
och fram borsta bilen.
För det är min jobbe helg.
Så ikväll blir det inte sent.
Ja, det har jag lovat mig själv,
fast om man nu håller det...vet man ej!
Kramar om och ha en skön helg! ♥♥♥
Kramar om dig fina Maria!
SvaraRaderaJag känner såklart igen det där med isoleringen, att inte orka annat än det man absolut måste. Jag är ju kvar där fortfarande, orken räcker inte till för vänner som man måste ursäkta sig hos.
Sorgen i hjärtat men också kärleken till sonen.
Tonåren sen, kompisarna, ja det är ju en sorg hur bra det än är för övrigt. Jag hoppas att du får en bra helg trots dystra tankar och jobb.
Tänker på dig, kramar och önskar dig en god natts sömn //Lena
Oj vad jag känner igen mig från då jag var ensamstående med Viggo! Glädje sorg och TRÖTTHET.
SvaraRaderaMen du verkar vara en så fin mamma. Känslorna på rätta stället och framför allt; kunskap. Din son är lyckligt lottad. Och DU är ännu lyckligare som fick just din lilla grabb. Men jobbigt? Hell yea!
Många kramar gumman.
Lena. Tack, blir så glad varje gång.
SvaraRaderaKramar om! ♥
Mia! ♥
SvaraRaderaTack, ja trött är verkligen ordet. :)
Hoppas hela familjen får en jätteskön helg och 4:e adent.
Kramar om!!
Hoppas du kom isäng i tid :)
SvaraRaderaJa, dina tankar känner man igen. Ibland undrar man hur i hela friden man orkade. Men det är skönt oxå, att inse hur mycket bättre det har blivit.
Det låter mysigt att sitta där i julen :) Jag saknar det lite ibland, men det är ju som det är och man får vara glad när livet flyter.
Ta hand om dig, gumman! Försök att vila när du kan <3
Kram Nina!
Tack fina Nina! :)
SvaraRaderaJo ibland får man ju undvara saker som man egentligen skulle vilja ha.
Om det nu gör livet lättare för familjen.
Hoppas ni får en skön lördagskväll!
Kramar om! ♥