söndag 12 december 2010

Inlägg nr 2, den 3:e advent...

Det där med tålamod är svårt.
Speciellt om man håller på med
något väldigt pilligt.
Men väldigt spännande.

Men det är när bitarna inte passar
som man vill.
Då är de där jävlarna, som bara vill
sälja och tjäna pengar.
Att saker är snett..nä nä, bara sälg bara.
Morr och grymt...

Hörde på länga vägar att det inte var
glada samtal Emil hade för sig själv
ute i köket.
Och skyndade dit för att se om man kunde
avstyra komma skall...

Här var det att balancera väldigt nära
kanten. Hade man sagt något fel,
gjort något förhastat.
Ja då hade den lilla modell biten åkt långa
vägar genom köket. Det är ett som är säkert.

Nu var det nära tårar, svordommar
över de som gjort den här jävla modellen
som inte passar som den ska.
Så man får använda för mycket lim...

Fick dra med honom ut i badrummet
för att borsta tänder.
men han var redan uppe i varv,
slet sig och sprang rundor.

Kände direkt att detta skulle ta tid.
Modellbygge får han inte göra så
nära sängdax, nästa gång. (lägga på minnet)

Nattar.
Ropar.
Tyst....

Det tysta bryts av ett högljutt blåsande
i en födelsedags tuta.
Ja ni vet, en sån som rullar ut sig när
man blåser..

Ja då hade han fått tag på en sån
helt plötsligt.
Vatten hit, annan skiva dit...

Kände att det inte var läga att säga,
du e stor nu, du kan själv...

Suck. Långt över läggdax.
Ja men man får se det positiva.
Det var några dagar sen sist! *skratt*














Ville visa Emils samling.
Dessa är de han har som är av värde..
ja för Emil alltså.

De radas upp.

Som de flesta npf barn så vill han bara
samla på,och inte leka med.

Tapeten?...ja här har hans säng stått
innan om möblering.
Emils verk, efter tråkiga och långdragna
insomnings perioder....
Ja det var ju en skarv, som blev lite lös..
som blev lite större lösa bitar.. och oj...

Nu ska jag nog snart finna min kudde!

Sov gott alla fina!!

1 kommentar:

  1. Känner igen det där så väl, det gäller ju verkligen att komma vid rätt tillfälle, säga rätt saker för annars "smäller" det. Just nu är det legokalendern som ställer till förtret på mornarna. Inget tålamod då, men jag brukar försöka ropa -be om hjälp om det inte går bra- när jag hör hur dt börjar gruffa inne på rummet. Då brukar det gå bra, för så hör han mig innan han ser mig, dessutom ber han ju mig komma då, så då kan han ju inte lägga över ilskan på mig, att jag kommer och stör..
    Trist att det blev en sån läggdagskväll, men det går säkert bra imorgon.
    Men det är ju svårt vid just innan läggdags, för säger man nej inte nu det är snart läggdags, ja då blir det ju också utbrott. Men men vissa dagar är som de är. Hoppas du fick en lugn stund sen innan det var dags för dig att gå och sova :-)
    Kramar om dig och önskar en glad morgon//Lena

    SvaraRadera