söndag 9 januari 2011

Att inte kunna sova, fast man vill..

Ända sedan Emil var liten har man haft
problem med hans sänggående.

Har alltid varit en massa utbrott vid
rutinbytet där.
Att sova har alltid varit "tråkigt"
enligt sonen.

Det började redan innan ett års ålder,
känns det som.
Han ville inte sova, och somnade enbart i vagnen.

En tid trodde jag det berodde på sängen.
Så vi bytte några gånger.
Men inte hjälpte det.

Lugn musik, massage, saga, hålla handen.
Inget tycktes hjälpa.

Och när han var mindre och inte kunde
eller hade förmåga att tala om vad som var fel.
Ja då var det skrik, gråt och hysteri var kväll.

Nu blir han så arg på sig själv när han
inte lyckas somna.
Ibland blir han så frustrerad att han slår sig själv.
Vilket lyckligtvis har blivit mindre nu.

I våras fick vi ett bolltäcke.
LYCKA!

Insomnings perioden gick från 3 tim till
30 min över en natt!

Men, det är inte så varje kväll.
Emil har otroligt svårt att varva ner.

När vi andra börjar bli lite små sömniga
och dåsiga vid 20. Ja då varvar han upp!

Det ver inte fören jag gick en utbildning
i höstas som jag fick en idé.
I gruppen fanns en mamma vars barn jag har
på korttids.
Hon föreslog melatonin.

Melatonin är ett naturligt ämne man har i kroppen
som reglerar hur trött man känner sig.
Ämnet som gör att man slappnar av.

En del har mindre av det.
Och har då otroliga svårigheter att somna.

En kurator skulle ordna en tid med vår läkare på habb.
men det har dröjt så förfärligt.
Undrar om hon glömde det...

Så det blir att ringa och trycka på i morgon!!

Här är det en gråtrist förmiddag.
Regnet smattrar på rutan.
Ska bara ut ett par ärenden, sen blir det
söndags mys resten av dagen!

Kramar om!!

5 kommentarer:

  1. Det låter otroligt jobbigt, både för dig och för Emil. HOppas att ni kan få tid snarast och att det komme ratt hjälpa honom att komma till ro så han kan somna.
    Kramar om//Lena

    SvaraRadera
  2. Hoppas tiden kommer snart, jag vet hur det är att bara vänta och vänta.
    Och det där med säng gående känner jag mer än väl igen. Som jag har kämpat med Anton sedan han var ett år. Han har gråtit sig till sömns varje kväll tills han var va tre år, efter det har jag fått sitta vid hans säng och stryka honom på ryggen för att han skulle vara lugn. så många gånger jag har gråtit av trötthet själv men ändå måste man sitta kvar. Det var min stora skräck varje kväll. Ibland satt man från sju till två på natten. Hujja jag mår riktigt dåligt bara jag tänker tillbaka på det.

    Kram på dig du fina människa
    Linda

    SvaraRadera
  3. Ja, Melatoninet har räddat vår familj. Han somnar bra och sover bra på det. Tack gode gud alltså. Hoppas ni får det. Kram Mia

    SvaraRadera
  4. Hoppas du/ni får hjälp snart med att testa medicinen. En bra sömn är verkigen jätteviktigt för att alla ska orka. Kram

    SvaraRadera
  5. Håller tummarna att ni får medicinen. Våra små kottar behöver verkligen all sömn dom kan få, med all den kraft dom använder för ta sig igenom vardagen. Bara ring och tryck på i ett.....
    Kram

    SvaraRadera