Åhh...

Idag har inte varit en rolig dag.
Dagen igår slutade i sura miner och dagen idag
började där det slutade!
Så den där sköna långa frukosten kunde man ju glömma..

Pikade, komenterade, trummade med fingrarna....
Bara jag tittade på sonen så blev han sur och vrång...
Gnissel gnissel. Så roligt det är med lediga dagar!!


Tänkte att vi fick finna på något, så vi tog bilen
och körde iväg för att prova på HISO dagarna.
Men, av nån anledning hade de inget idag.

Kan ju tala om att sonen inte blev glad för det.
kompromissade med att han fick åka skridskor istället.
Så vi hyrde ett par, 40 kr, inträdet till ishallen, 30 kr
hyra av hjälm 12 kr...
Hur länge åkte herrn??
Jo tio min. Då ville han hellre bowla...för han var
inte så sugen på att åka skridskor.

Åh ibland vill man bara flyga iväg, långt bort.
Nånstans där det är helt tyst solen skiner och vågorna kluckar!



Nej det blev ingen bowling. Utan en korv på IKEA.
Sen en runda i en tygaffär där sonen sate sig på en stol
hängde över bordet och suckade högljutt.
Det var ju otroligt vilken dum mamma man kan ha..
Trots allt gnissel hämtade jag ut biljetterna till
biografen i morgon eftermiddag.

Resten av eftermiddagen låste han in sig med datorn.
Så jag fick nöjja mig med tv:n.

Nej jag får nog ta och titta efter en liten laptop.
Ja bara en såndär liten notebook, eller vad det heter.
Som man kan surfa på lite, när man inte kommer åt den vanliga.

Men vet ni...en bra sak har ju hänt.
och jag höll på att glömma det.
Emil fick läger helgerna.
LSS handläggaren ringde idag!!

Jag blev så otroligt glad!
Men som alltid, så får man inte visa så stor glädje för Emil.
Nej då blir han tvär istället.
Fick ett kort Hmm..
När jag talade om nyheten.

Men, jag vet att han är jätteglad!
Även om han inte visar det på samma sätt som en annan!

God natt och sov så gott!

Suck...

I morgon ska jag inte ställa någon klocka!
Vi ska äta sen frukost, gå runt i pyjamasen
hela förmiddagen!
Vi kan, för vi är lediga nu två dagar.

Har dock ett möte i morgon kl 12 med två
hårda fyrkantiga tingester nere i källaren.
Förstår inte varför jag alltid måste göra det mötet...
Kan de inte komma självmant nån gång.
Hade varit härligt. Tvättat och struket och lagt på plats!!

Ja drömma kan man ju!

Kanske att det blir en runda bowling i morgon, eller
på torsdag. HISO (skånes idrotts förbund för funktionshindrade)
har prova på dagar nu under sportlovet.
Och man kan pröva bla bowling och skytte.
Eftersom Emil redan kan skytte sen han tränade det förra året
är han inte så intresserad. Vilket är synd, för han är väldigt duktig!


Det är svårt med motiveringen. Allt är bara roligt en stund.

Men bowling tröttnar man ju inte på direkt!
Ja inte jag iallafall.

Vi ska dessutom se filmen Hotell Gylleneknorren, som
har premiär i morgon.
Men vi tar vår premiär på torsdag.


Ikväll har vi gått på varann hela tiden. Och jag blir
ganska så matt och irriterad.
Har man någon som står bakom en och gör ljud och trummar
med fingrarna konstant när man försöker koncentrera sig så..
Så det blev lite sura miner då och då.

Och ikväll var det inte heller lika lätt som nattningen igår.
Suck, bara att kavla upp ärmarna!
I morgon är det andra bekymmer..de tar ju aldrig slut.

Kramar om!!

Hakan ner till knäna...

Ja det är vad jag fick när sonen kom hem med en bok
som han lånat från P i helgen.
Det är en av böckerna i serien Hotell Gylleneknorren.
Ja preics som julkalendern i december.

Den här ska jag läsa säger han och fäller upp boken.

Mm jo tänkte jag stilla, den kommer kastas i ett hörn
och glömmas bort.
Men han har faktiskt tagit boken och läst lite då och då.
Åh ikväll, borstade han tänder utan att jag sagt till,
jag tänkte gå och läsa säger ungen då.
Kan jag få en lampa vid sängen?

Ni kan tro jag far upp, ja klart han ska få en lampa där!

Han låg och läste i 30 min.

Jag var tvungen att kika in ibland, för att se om det verkligen stämde..
Men det gjorde det!

Det här är den första boken han läser.
Första boken han självmant bara tar upp och vill läsa.
En bok med mer text än bilder!

Han har inte varit intresserad innan.
utan ville titta på bilderna istället.
Fast han kan läsa. Det har han ju gjort många år nu.
Men att läsa spontant har aldrig intresserat honom!

Tills nu då...och jag fick samla upp hakan från golvet!

Det blev ju bra iallafall..

Emil vägrade som bekant att åka till stödfamiljen den här helgen.
Och jag fick fixa till nått så i all hast.
För jag skulle hem till en väninna på middag om fredagen,
och då fick Emil sova hos P. Och det gjorde han så gärna.
Halva lördagen lekte han här hemma med P också.
Är ju inte så ofta de får tillfälle numer.


Idag skulle jag jobba och då kanske det var lite mer problematiskt.
Men som tur är har jag ett jobb med kollegor som förstår.
Så det var ju klart han fick följa med.
Just den här helgen var det väldigt lugnt och sjukdom
bland ungdomarna som då stannade hemma.
Och det var ganska så bra, för Emil har ju lite svårt
med när det är fullt med barn. Blir stirrig, uppkäftig
och inte rolig att ha med.
Men de spelade en hel del spel, tittade på tv och så gick
söndagens timmar på jobbet.


När vi körde hem svängde vi förbi en filmbutik och hyrde
några filmer. Bla I rymden finns inga känslor.
Den ska vi se tillsammans senare i veckan!

Det blir bara slötittande på tv med Wallander senare.
Tur vi har sovmorgon i morgon.
Det är sportlov och jag börjar först kl 11.
Så det blir en mysig förmiddag. Förhoppningsvis!

Kramar om!

Vad blir det för mat?

En förmiddag med kaffe och dator surf.
Det börjar bli en väldigt trevlig ovana.
Så mycket man får lärt sig av andra föräldrar!
Man kan få en hel dag att gå om man vill.

Och jag hade sagt att idag ska jag inte göra nått
innan jag hämtar lill killen på skolan.
Men det blev en kaffe på IKEA i all hast,
var rätt kul och mycket skratt.

Sen hämtade jag en frustrerad och stressad son.
Jag hade nämligen skrivit fel på hans schema.
Han visste jag skulle komma tidigt och hämta, men på
schemat stod det en sen tid.
Han sa själv i bilen att han blev så rädd och stressad av det.

- Jag undrade hur jag skulle hinna baka och laga mat
om du kom sent!

Det var nämligen så att jag tänkte Emil kunde få ta sin
kokbok och laga till nått.
Han som gillar matlagning. Sen kan jag ju se hur det går.
För jag har ju inte låtit honom fixa det helt själv innan.
Visst han har hjälpt till..men helt själv...

Vi skulle på föräldrasamverkan på kvällen i skolan
så vi hade inte så mycket tid på oss heller.

Upptäckte rätt snart att koncentrationen var en svårighet.
Så jag fick stå med som en pekpinne och samla ihop honom då och då.
När han vandrade iväg i sina tankar nån helt annanstans.

Här kommer det i bilder.
Dagens middag: Bondsoppa med nybakta småfranska.

Super gott. Och till å med Emil kunde erkänna det,
även om han har riktigt svårt med positiv kritik!













Varsågoda!




I rektorsområdet som Emil´s skola tillhör finns det 4 skolor för autister.
De är samanlagt ca 45 barn, och ca 52 anställda.

Skolorna annordnar två gemensamma träffar varje termin.
Då har de någon föreläsning, ny information och lite kaffe på det.
De ordnar det så att man kan ha med sig sitt barn.
De har lärare på plats som aktiverar barnen medans föräldrarna
har möte. Det här tycker jag är en sån bra idé!
Varför har inga andra skolor vad jag vet, inom specialskolorna på samma sätt?

Då tror man att det är stor tillströmmning av föräldrar?
Av alla 45 eleverna, så kom 5 föräldrar.
Vi 5 är de som oftast är närvarande.
Och vi funderade på varför det är så få som kommer...
Undrar om det hade gått bättre om man lagt mötena i samband med skoldagen.
Då hade man inte behövt störa deras rutiner, för dom som inte klarar det.
Ja det får vi ta upp i föräldrarådet tror jag!

En mamma jobbar inom autism förbundet och vi diskuterade just hur
det kommer att se ut nu iom att skollagen ändras.
Tänkte på de autister som inte har utv. störning. De kommer ju inte
kunna få gå på särskola nu till hösten.
Man undrar hur det ska gå för dom som inte klarar vanlig skola..men som inte
är behörig sär. Hmm..undrar hur de tänkt!

Nej nu ska jag minsann natta mig.
Ha en fin och skön fredag.

Kramar om!!

Något att tänka på..

Oj så trött vi var på morgonen.
Tänkte hoppa i säng en stund efter jag lämnat Emil
på skolan. Men fastnade på nätet istället.

Fikade med en väninna och hennes söta
3 månaders prinsessa. Har nog aldrig sett ett par
större ögon i ett sånt litet ansikte.

Fick fyllt den sociala säcken och
kände mig ful av energi och satte mig för att städa när jag
landade hemma igen.
Men bara tanken på det när jag öppnade dörren fick mig att gäspa.

Så jag virade in mig i täcket och slötittade på tv en stund.
Innan kaffekoppen kom fram och datorn sattes på.

När jag hämtat Emil gjorde vi varsin smoothies och gjorde svnska läxan.
Han skulle skriva en saga om rymden. Och det där med fantasin är
ju lite svårt. Iallafall att börja.
Emil behhöver som i allt annat en motor. Bara han får en början
så finner han ganska så bra ut resten.

Sen tog vi och spelade en omgång bowling och pingis på xbox,
innan Emil satte på en film. Och jag somnade i soffan.

Jag fick ett tips tidigare om ett spel som kanske kunde passa Emil.
Då de flesta spel just nu inte duger.
De har blivit för lätta tror jag.

Han har haft en väldigt lång period där han spelade Tycoon serien.
Bygga berg och dalbanor, tivoli, djurparker.
Och det är just konstruktion han är intresserad av.

Men spelet vi fick recomenderat är minecraft, ett väldigt enkelt
spel egentligen. Ingen bra grafik, men den har oanade möjligheter.
Emil har prövat den och verkar tycka den är super.
Får se hur mycket den kostar att köpa bara.



Det är väldigt svårt just nu med fritids sysselsättningar.
Han har inget som han är jätte intresserad av. Och allt behöver han
egentligen hjälp med att börja...innan han tycker det är roligt och fortsätter.

Varken xbox eller dator sitter högt på listan, inte heller
hans älskade mini skateboards som jag inte sett honom använda på länge nu.
Jag vet snart inte vad jag ska erbjuda när han inte vet vad han ska göra.
Och då går han bara rundor i lägenheten och slänger ut komentarer,
låter och gör ljud, sparkar till grejer och skrattar hejdlöst.

Får nog tänka till ordentligt.
Men nu ska här sovas.

Kramar om!

Alla hjärtans dag!

Hade jag haft långa armar eller stålmannens krafter,
så hade var och en av er fina människor här ute
fått en varm kram denna dag!

Alla hjärtans dag!

Min tecken lärare sa idag,
- Det borde ju vara det varje dag!

Och visst har hon rätt.
Inte firar man det egentligen.
Men ett fint tillfälle att visa och säga
sin uppskattning till någon speciell som man
inte annars säger det till så ofta!

Det får mig att tänka på inlägget Lena gjorde igår.
Det är något som man känner så ofta, om man har
ett barn med speciella behov. Ensamheten!
Titta in till VitaVox och läs och njut av hennes bilder.
De är helt fantastiska, inte dåligt av en amatör.



Ibland är Emil så rolig.
Jag lovade i en väldigt svag minut att han
fick se på Wallander.
Innan jag kom på hur länge den höll på!
Men, ja lovat är ju lovat.

Men då fick han fixa tänder och ha pyjamasen på.
och jo det gick jätte bra.
Men sen när vi släckte tv:n och jag ordnat mig och
hoppat i säng. Då kom han tassande.

- Kan inte sova.
- Men snälla Emil, du har legat still i tio min.!

- Hungrig!

Ja då var det ju inte poppis att man sa nej till de.
tyckte att 23.30 var alldeles för sent.

Då trampade han på samma ställe, boxade med armarna
och fick det där uttryckslösa minen i huvudet,
som han alltid får när det blir fel för honom.

Men, han var så klar över att det var sent, och man inte skriker.
Så han pressade fram det han ville ha sagt med sammanbiten mun.
Det belv en fasligt dividerande över detta.
Och när man är trött och bara vill sova, så hjöde jag rösten.

Han tittade storögt på mig och sa lugnt.

- Men mamma, inte får du skrika mitt i natten,
vad ska grannarna säga?

Kramar om!

En dag att kurera sig

Jag är inte helt mig själv dessa dagar.
Känns som bommull i huvudet och tryck över pannan.
Idag känns det dock bättre.


















Jag är ledig vilket är skönt, så jag ska spendera
några timmar under täcket i soffan tänkte jag.
Emil ville vara kvar på fritids idag så det passade ju fint.

De köpte en ny xbox med en kinect igår och hann bara installera den
innan Emil skulle hem. Och han ville ju såklart
stanna kvar idag och spela med en klasskamrat.

Sen bär det av över sundet till Köpenhamn för
lilleman idag, då det är pappa helg!

Och vad ska jag då göra ikväll.
Jo bara lata mig och friska till mig så jag kan
vara pigg kl 07.00 på jobbet i morgon!



















Jag har nog fixat till det inför nästa helg då
Emil skulle varit hos stödfamiljen.
Så han slipper åka dit!
Ska också ringa i veckan som kommer till
familjehems sekreteraren och meddela att vi avslutar
avlastnningen hos dom.

För mig är det ingen avlastning om jag vet
att han inte mår bra där.
Då kan man ju liksom inte slappna av.
och vilken vits är det då?


















Nej jag hoppas fortfarande på lägerhelgerna.
Även om jag inte hört något nu.
Annars får vi strida för en anpassad verksamhet för avlastning
innom den högfungerande spectrat. Med personal som speciellt är
utbildade just för vår kategori. Som vet hur de ska tackla olika situationer.

Idag har de bara verksamhet för barn som även har utvecklingsstörning.
Och våra barn blir så olika att det inte är skäligt att de ska vistas där samtidigt.
Vilket ju de prövar att inte göra såklart.

Men personal som enbart har erfarenhet av barn med funtionshinder i kombination av utv. störning, har de en förståelse för hur våra barn fungerar då?
Tror det är en viktig fråga. För många av npf barnen verkar ju ganska så "normala",
och då kan det nog lätt bli så att deras uppförande tolkas fel.
Som att de är bortskämda, oupfostrade, de får allt de pekar på..osv.

"Barn som kan uppföra sig, gör det" - Bo Heiljskov

Jag menar att behovet finns. Men folk söker inte, bara
för att komunen inte har nått alternativ!
Vilket jag kan tycka är dåligt...ja att de helt låter bli alltså.
Gör man inget, kommer inget att hända!



Ha en skön fredag, kramar om!

Lite förkyld och sånt..

Snörvel snörvel.
Finns det något värre än att vara förkyld?

Mitt sätter sig direkt i bihålorna och det
är bara så jobbigt!
Det blir te i långa banor och man har varit och
köpt sig ett litet apotek.
Så vi hoppas det är fort överstökat.

Emil gjorde engelska läxan, översättning till
svenska. Och som han kämpade med att inte
blanda in stora bokstäver i texten.
Han har ganska så stora problem med det.
Sen trycker han så hårt i pennan så det liknar kol.

Ja ja, det var ju mindre viktigt kanske.
Det jag ville komma till var det han gjorde efter
att meningarna var slut!
Det är mer sällsynt. En teckning.















Ritar han hemma annars så är det ritningar
på möbler eller hus.
Andra spontana saker som detta ansikte hör till
de sällsynta tillfällena.


















Emil är ju väldigt intresserad av just ritningar.
Och bygga. Speciellt i träslöjden där han ju är duktigare
än läraren själv. Tycker Emil.

Hans nästa projekt är en lyxvilla till fåglar.
Jag har sett grunden och ja..vad ska man säga.
Det blir stort!! Haha..
Bild kommer när objektet är helt färdigt!

Har försökt få tag i ett ritprogram till honom.
Han har ju byggt väldigt mycket i Tycoon serien, men
den har blivit för lätt.
Samma sak med olika inrednings program tex IKEA.

Om nån har nått förslag så är det varmt välkommet!

Ikväll var det som de flesta kvällar.
Emil protesterade över maten, soppa.
De ska ha det i morgon i skolan...
Då var det kört igen då tänkte jag.
Men surmuluet kom han in i köket och satte sig tungt
på stolen. Nej inget utbrott, och det var ju en lycka
för just idag är jag inte helt på topp för att handskas med det.

Vi satt i varsitt rum och såg på tv senare.
Jag i hans rum för att se fuskbyggarna och han
i vardagsrummet för att se Moberg och Jemie Oliver laga mat.
I pauserna sprang han in till mig, satte sig på en hög kuddar
och klappade mig på armen. Gullunge!

Vet ni vad. Jag fick sålt mobiltelefonen.
Tänkte ju att han inte kunde ha alla hönsen hemma!
Som han har ringt om den telefonen.

Men jag såg ganska så snart att mannen hade nån form
av funtionshinder.
Där kan man se hur sanbbt man tänker negativt.
Någon som inte beteer sig som man borde, blir genast väldigt udda!
Men han blev nöjd och Emil blev glad över lite slantar
i plånboken, iallafall.

Nu blir det extra kuddar i sängen, nässpray och en
stor hög med nässdukar vid sängen!

Kram på er och god natt!

En egendomlig köpare..

Satt i stilla ro kl 07.30 och åt frukost
när telefonen ringde.
Det var samma kille som ringt hur många ggr
som helst förra veckan ang en gamal mobiltelefon
jag satt ut i en annons.

Han är så intresserad, precis en sån han vill ha.
Hmm..själv har varken jag eller sonen tyckt den
varit nått vidare att ha. Som sagt väldigt enkel.
Ville hämta den idag, efter flera turer fram och tillbaka.

Undrar om mitt zim kort passar, får ringa telenor...
Öhh...ok.

Nej lite underlig var han allt.
En ung lundabo, det hörde man på dialekten.
Han skulle ringa vid 18-19..

Och jag trallade vidare med dagen.
Lämnade sonen på skolan.
Hem och en snabb bloggrunda.

Sen till jobbet och ha teckenkurs.
Sen ett uppdrag för socialtjänsten.
Tillbaka på jobb...

In på affären handla det viktigaste.
Hämta en butter son på skolan.













Han börjar med att smyga rundor genom lägenheten.
Blev mer och mer frustrerad.
Och jag förstod inte alls vad som var fel.
Så började han slå på saker, Stänga dörrar.
Sticka in en sax till hans stackars undulater.
Muttrar...

Till sist får jag ut att matsedeln inte
satt där den skulle.
Det var inte ens skrivet någon ny inför veckan..
(vilket jag hade glömt göra igår)
Och dessutom hade jag påbörjat pasta carbonara.

De hade nämligen ätit de i skolan.
och han var så mätt av det.
Vill inte äta mer sa han. Vill inte äta mer,
är mätt, är mätt.

Så jag får nog fråga om matsedeln från skolan
vilken jag inte fått för terminen.
Ja varför ska livet vara enkelt??
Det blev våfflor istället...

Emil skulle se nya avsnitt av 112 på 4+.
Den kanalen har han inte på sitt rum.
Så jag drog in korgstolen satte en pall till fötterna.
Och så blev det familjen annorlunda och spårlöst i
sonens rum med kaffekoppen i handen.
Emil kom också in sen och låg och kikade ner
på tv:n från sin loftsäng.

I pauserna klättrade han nedför stegen för att
lämna en kram eller två.
Gosiga unge där!



















Sen var det natter för unge herrn, som blivit lugnare
vid sängdax.
Kan bero på två saker.
Han var inte trött kl 21 som kuratorn sa. utan kl 22
var nog mer passande.
Sen har han sovit så gott sen han fick sin loftsäng.
Undrar om det är för att taket är så nära..?
Så att det känns tryggare på nått vis.
Själv trodde jag att det skulle vara ett meck att få upp
honom i sängen på kvällarna.
Men nej då..ja inte nu iallafall!

Kom på under kvällens gång att killen med
telefonen inte ringt.
Tänkte för mig själv..jo men ha sa mellan 18-19.
Men släppte det...

Kl 22.20 ringer min mobil.
Vid den tiden studsar man upp. Då tror man verkligen att
nått har hänt!
Såg på displayen....jodå, killen med mobilen.
Men han får snällt ringa på mänskliga tider.
Inte tog jag telefonen så sent.

Man gör bara inte så!!
Jag skulle aldrig falla mig in att ringa så
sent ens till min bästa vän!

Äsch...dagen har innehållit en hel del.
Tror jag ska se om drömmarna gör det med.

Kramar om och sov gott!

Varmt vatten

Vilken natt!
Råkade ta fram en bok jag började med för ett tag sen,
när jag var på leklandet med killarna.
Den hade fått legat lite vid sängen ett tag.

Tänkte bara läsa en sida eller två när
man skulle i säng.
Men oj..alldeles för långt in på natten
fick jag slita mig.
Många timmar efter att jag började läsa..

Ibland kan man bara inte lägga den ifrån sig,
speciellt om den är så spännande!

Boken "Utan ett ord" finns här!

I förmiddags gick vi upp lite tidigare än
vad vi normalt gör på söndagar.
Anledningen var att jag fått veta att vi som är
medlemmar hos Autism & Asbergerförbundet har tillgång
till habbiliteringens bassäng.
Idag var det bara jag och två pappor där.
En pojke på 5 och en flicka på 9.














Så här ser det ut!

Så skönt det var att guppa i det varma vattnet,
och samtala med andra vuxna.
Autism rellaterat förstås. :)
Medans barnen lekte i eller vid vattnet!

Att dömma Emil´s komentar efteråt så var det nog bra.
- Nästa gång vill jag komma hit igen!

Sen åkte vi och fikade hemma hos J & A.
Emil och P snickrade i boden samtidigt.

Om två veckor ska Emil till familjen.
Och redan nu tjatar han om att han inte vill.
Måste jag dit säger han. Jag vill inte.

Har sån lust att avboka helgen.
Men just då har jag passat på att boka in saker.
Så jag får se hur jag gör med det.
Känns ju inte bra, när han redan nu känner som han gör.
Och än har jag inte hört nått från vår handläggare!

Kramar om!

Vatten, vatten , bara vanligt vatten...

Allt blev så förskjutet idag.
Sen frukost, sen på klädning.
Kom sent iväg till leklandet.

Men vad gjorde det. Vi hade ju inget
annat planerat idag.
Och de hade kul alla tre timmarna.
Genomsvättiga och röda i ansiktet
var de bara tvugna att protesera när
jag ville hem.

Emil hade en mindre incident precis i början
då de ville spela biljard.
Men två små killar hann före.
Så var det sura miner och letade upp
en soffa långt in i ett hörn. Fast
det gick över ganska så snabbt.

Han var också något försiktig i början.
Ville inte gå in då det var en hel del folk.
Men P fick lockat honom, och sen gick det av bara farten.

En sen middag.
Sen melodifestivalen.
Jag tog ett fotbad, vilket man inte unnar sig för ofta.
Ja då skulle såklart lilleman också göra det.

Vilket resulterade i en halv hink vatten på
parketten...och det är MYCKET vatten kan jag lova!!
Så mamman fick snällt slänga ut handukar och
möblera om mitt i finalen.

Nu är det Hipp hipp på tv, en favorit för alla skåningar.
och även så för sonen!

Men sen blir det läggdax, för vi ska upp ganska så tidigt
och bada i Habbiliteringens varma bassäng i morgon!
Med andra mammor och barn!

Ska bli intressant och se, om det enbart är mindre barn
eller hur det är!

Sov gott och kramar om!

Ja! Vi ska ju ha roligt...

Härom dagen bakade Emil muffins.
Han hade sett på bolibompa en dag att
de bakat godis muffins.
och det skulle ju prövas!

Nja de blev inte så goda tyckte han.
Det gulbruna är skumbanan, och det var nog den som
förstörde verket tror jag!

Han fick en kokbok av mig i julas.
En likadan som fanns när jag var barn.
Där allt är utsatt med bilder och mått och
i den ordning det skall göras.
Jätte bra, han klarade det gallant helt själv!

Vi bakar och lagar mat, av Bisse Grenert och
Marianne Lilliér.

Ikväll har vi P här som ska sova över.
De har inte träffats så mycket den senaste tiden.
Så det var kul att han kom över.
Killarna stod för matlagningen, tacos.
Och oj som det rördes i grytan.









































När vi kom hem efter att ha hämtat P på
eftermiddagen, så ändrade Emil röst.
Jo faktiskt. Han fick en mer tuff, nästan
kaxig ton. Mer svordommar och "jag vet allt".

Då frågade jag om han måste prata så.
Han tittade frågande på mig och sa:

- Ja vi ska ju ha roligt, då pratar man så!

Hmm..undrar vart han har fått de ifrån?
Och fick en innre bild av bråkstakarna på
förra skolan...

Men kvällen har gått bra.
Brukar bli en hel del överaktivitet hos dom bägge.
P har ett tal handikapp, och är precis som Emil
ganska så sen i det mesta.
Han är också i behov av stöd och rutiner.
Men de har känt varan sen 3 års åldern, och fungerar
väldigt fint ihop.
Han är för övrigt den ände vän Emil har att leka med.
Så man är ju extra glad när han får sova över då!

I morgon får de förhoppningsvis rasat av med lite energi
för då drar vi till ett lekland som haft nyöppning!

Hoppas ni får en skön lördag!
Kramar om!

Inget är som väntans tider...hmm..

Ni som följt mig ett tag, vet att jag
ville ha en läkartid på habb i höstas.
Emil´s kurator skulle ordna det sa hon
när jag var på ett möte.
Ska Emil vara med då undrade jag.
och jo det skulle han.


















Ja sagt och gjort, så väntade vi.
och väntade!
Innan jul frågade jag en annan kurator
om det verkligen ska ta så lång tid.
Och jo, visst ibland tog det tid!

Ja så jag väntade till efter helgerna.
Ringde och ringde. Inget svar, semester osv osv.

Till slut fick jag fatt i en väldigt oproffissionell
sköterska tror jag hon var.
- Jag söker Dr....
- Jaha, vad vill du henne då?

Öh...gud så ställd jag blev.
Ja jag vill ju ha en tid för min son
svarade jag då lite ställd.

-Ok, en telefontid jag får ringa tillbaka
för jag har inte tillgång till tiderna just nu!

-Nej jag vill ha en besökstid!

Och oj så förvånad hon lät, riktigt
chokad nästan.

Men inte ringde hon upp inte.
Nej jag skulle avboka en tid till
kurator och psykolog jag fått och som inte
passade mig.
Då säger kuratorn till mig, att den
personen kontaktat henne och frågade om
jag verkligen menade att vi skulle ha ett besök!

-Ja, sa jag, vi vill ju ha melatonin!

-Men har ni inte haft kontakt med läkaren innan.

Det var ju det vi inte hade, och det är
samma kurator som nu lovar för andra gången
att hon ska ordna en tid.
Både till psykologen och läkaren!

Det var två veckor sen.

I måndags var jag på föräldra grupp på habb.
Då stötte jag på kuratorn.
Hon sken upp och sa.
-Just de, jag har inte ordnat nya tider än,
men det kommer!!

Snacka om att inte ha bråttom!! :(















Jag som har rosat och slängt varma vindar
mot vår behandling från habb. och dess personal!
Kanske det ändå finns törnar och backar
att ta sig fram på!

Kram och sov gott!!

Mycket om lite..

Igår var jag på fortsättningen av
föräldra kursen från i höstas.
Ja jag tänkte ge den en liten chans faktiskt.

Två nya föräldrar.
Så de drog all information igen.
Och ja mer blev det inte.

Den ene föräldern hade en son på 12 med AS.
Hennes probblem var att hans beteende
gjorde så att familjen kände irritation
hela tiden.
Det var främst en yngre syster som fick höra
fula ord, taskiga komentarer osv osv.
Ställde sig ivägen för tv:n hån skrattade
när hon kom hem och var så glad för sitt
första alster i syslöjden.
Föräldrarna vågade inte lämna honom ensam med flickan.
De ville inte riskera att nått hände med systern.

En annan mamma med en AS pojke nickade igenkännande.
Så var det mycket hos henne med.
Mycket verbala attacker.

Jag känner också att det känns bekant.
Kanske inte med så mycket verbala komentarer.
Men hånskratt, ställa sig för tv:n.
Sparka till i ren jävulskap..ja så tolkar man det ju!

Men vad psykologen sa då stämde så, tyckte jag!
hon undrade om det var när han inte visste
vad han skulle göra. Alltså hade tråkigt,
som han gjorde de värsta sakerna?

Mm jo det var nog så.

vi pratade om att AS diagnosen skulle försvinna.
Och att de om nått år bara ska beskriva
diagnoserna innom autism som lätt medel svår eller grav.
Ja ungefär!

Innom de olika diagnoserna är det ju sån spridning.
Ingen är den andre lik.
Tänkte på att Emil liknar en med AS i väldigt mycket.
Men han har bara inte lika famträdande special intressen
den verbala förmågan på samma sätt som hans
klasskamrater, om man ska jämföra lite groft.

Jo jag vet att man inte ska.
Alla är enskillda individer, men det är ändå rätt
så intressant kan jag tycka.

Det är bra att sonens skola tar in barn
med autismspectrastörning.
I stockholm hade han inte kommit in på en sån skola.
För på en hel del ska man ha AS som diagnos har jag läst!
men det blir ju lite svårt nu då den försvinner...

Äsch tycker inlägget idag spretar lite.
Har en hel del tankar just nu om kring mycket.
Så det får bli som det blir!

Kramar om!