Inget är som väntans tider...hmm..

Ni som följt mig ett tag, vet att jag
ville ha en läkartid på habb i höstas.
Emil´s kurator skulle ordna det sa hon
när jag var på ett möte.
Ska Emil vara med då undrade jag.
och jo det skulle han.


















Ja sagt och gjort, så väntade vi.
och väntade!
Innan jul frågade jag en annan kurator
om det verkligen ska ta så lång tid.
Och jo, visst ibland tog det tid!

Ja så jag väntade till efter helgerna.
Ringde och ringde. Inget svar, semester osv osv.

Till slut fick jag fatt i en väldigt oproffissionell
sköterska tror jag hon var.
- Jag söker Dr....
- Jaha, vad vill du henne då?

Öh...gud så ställd jag blev.
Ja jag vill ju ha en tid för min son
svarade jag då lite ställd.

-Ok, en telefontid jag får ringa tillbaka
för jag har inte tillgång till tiderna just nu!

-Nej jag vill ha en besökstid!

Och oj så förvånad hon lät, riktigt
chokad nästan.

Men inte ringde hon upp inte.
Nej jag skulle avboka en tid till
kurator och psykolog jag fått och som inte
passade mig.
Då säger kuratorn till mig, att den
personen kontaktat henne och frågade om
jag verkligen menade att vi skulle ha ett besök!

-Ja, sa jag, vi vill ju ha melatonin!

-Men har ni inte haft kontakt med läkaren innan.

Det var ju det vi inte hade, och det är
samma kurator som nu lovar för andra gången
att hon ska ordna en tid.
Både till psykologen och läkaren!

Det var två veckor sen.

I måndags var jag på föräldra grupp på habb.
Då stötte jag på kuratorn.
Hon sken upp och sa.
-Just de, jag har inte ordnat nya tider än,
men det kommer!!

Snacka om att inte ha bråttom!! :(















Jag som har rosat och slängt varma vindar
mot vår behandling från habb. och dess personal!
Kanske det ändå finns törnar och backar
att ta sig fram på!

Kram och sov gott!!