En egendomlig köpare..

Satt i stilla ro kl 07.30 och åt frukost
när telefonen ringde.
Det var samma kille som ringt hur många ggr
som helst förra veckan ang en gamal mobiltelefon
jag satt ut i en annons.

Han är så intresserad, precis en sån han vill ha.
Hmm..själv har varken jag eller sonen tyckt den
varit nått vidare att ha. Som sagt väldigt enkel.
Ville hämta den idag, efter flera turer fram och tillbaka.

Undrar om mitt zim kort passar, får ringa telenor...
Öhh...ok.

Nej lite underlig var han allt.
En ung lundabo, det hörde man på dialekten.
Han skulle ringa vid 18-19..

Och jag trallade vidare med dagen.
Lämnade sonen på skolan.
Hem och en snabb bloggrunda.

Sen till jobbet och ha teckenkurs.
Sen ett uppdrag för socialtjänsten.
Tillbaka på jobb...

In på affären handla det viktigaste.
Hämta en butter son på skolan.













Han börjar med att smyga rundor genom lägenheten.
Blev mer och mer frustrerad.
Och jag förstod inte alls vad som var fel.
Så började han slå på saker, Stänga dörrar.
Sticka in en sax till hans stackars undulater.
Muttrar...

Till sist får jag ut att matsedeln inte
satt där den skulle.
Det var inte ens skrivet någon ny inför veckan..
(vilket jag hade glömt göra igår)
Och dessutom hade jag påbörjat pasta carbonara.

De hade nämligen ätit de i skolan.
och han var så mätt av det.
Vill inte äta mer sa han. Vill inte äta mer,
är mätt, är mätt.

Så jag får nog fråga om matsedeln från skolan
vilken jag inte fått för terminen.
Ja varför ska livet vara enkelt??
Det blev våfflor istället...

Emil skulle se nya avsnitt av 112 på 4+.
Den kanalen har han inte på sitt rum.
Så jag drog in korgstolen satte en pall till fötterna.
Och så blev det familjen annorlunda och spårlöst i
sonens rum med kaffekoppen i handen.
Emil kom också in sen och låg och kikade ner
på tv:n från sin loftsäng.

I pauserna klättrade han nedför stegen för att
lämna en kram eller två.
Gosiga unge där!



















Sen var det natter för unge herrn, som blivit lugnare
vid sängdax.
Kan bero på två saker.
Han var inte trött kl 21 som kuratorn sa. utan kl 22
var nog mer passande.
Sen har han sovit så gott sen han fick sin loftsäng.
Undrar om det är för att taket är så nära..?
Så att det känns tryggare på nått vis.
Själv trodde jag att det skulle vara ett meck att få upp
honom i sängen på kvällarna.
Men nej då..ja inte nu iallafall!

Kom på under kvällens gång att killen med
telefonen inte ringt.
Tänkte för mig själv..jo men ha sa mellan 18-19.
Men släppte det...

Kl 22.20 ringer min mobil.
Vid den tiden studsar man upp. Då tror man verkligen att
nått har hänt!
Såg på displayen....jodå, killen med mobilen.
Men han får snällt ringa på mänskliga tider.
Inte tog jag telefonen så sent.

Man gör bara inte så!!
Jag skulle aldrig falla mig in att ringa så
sent ens till min bästa vän!

Äsch...dagen har innehållit en hel del.
Tror jag ska se om drömmarna gör det med.

Kramar om och sov gott!