
När jag var liten ville jag bla bli författare,
eller konstnär.
Jag ritade varje ledig stund. Hade teckningar överallt.
Block och penna med mig i väskan vart jag än gick.
Men nånstans där i tonåren tappade jag mer och mer
av det jag en gång drömde om.
Än idag tycker jag om att fixa och trixa både med
text och färg. Men inte i den utsträckning jag egentligen hade velat.
Nej det finns liksom inte ork eller kanske tid..
Eller är det kanske jag som prioriterar dumt.
Ända sen Emil var liten har jag dragit hem pennor och färger.
Papper och saxar, klister och paljetter.
Men han har aldrig varit intresserad.
Har märkt mer och mer att allt som Emil ska göra,
måste vara perfekt. Annars så är det ingen mening att
han ens börjar.
Vet han inte redan innan att han klarar det där.
Då vill han oftast inte börja heller.
Så var det med klätterställningen när han var liten.
han studerade åtalet ggr barnen som klättrade upp och ner.
men försökte aldrig själv.
Fören en dag då han var säker på att nu, nu har han
studerat ingående och nu klarar jag det!
Och klättrade utan problem!
Han studerade hur man åt med kniv och gaffel,
Och vägrade äta med en gaffel fören han var säker på
att han gjorde som jag.
Dagis personalen var förundrade över vilken bra handkontroll
han hade. Precis handhållning och högt över tallriken.
Nuförtiden tror jag Emil funderar på en massa projekt.
Ja det är som jag tror iallafall.
Helt plötsligt i torsdags kväll, tog han papper och penna
och satte sig ensam i köket och ritade.
Han ritade i ett par timmar, helt tyst.
Sen visade han vad det var. En ritning.
Nej han är inte nöjd med den, för den blev inte perfekt.
Hans lärare kommer inte se vad det är, sa han.
Men jag tyckte den var jättefin såklart.

På fredagen tog han med sin mini skate park till skolan igen.
Han vill inte ha den mer utan vill bygga upp en helt ny.
Efter ritningen.
Oj..tänkte jag.
Nej jag ska nog inte lägga mig i begränsningen.
Tror jag lämnar det till skolan faktiskt.
Ha en skön söndag, den här damen ska bege sig till jobb
och underhålla barnen i kväll!
Kramar om!
Men han är ju otrolig! Vilken ritning..
SvaraRaderaJa, då kommer väl ett foto sen då, på en ny skatebana :)
Kram Nina!
Jösses vilken ritning!! Synd att han inte är nöjd, för den är ju superfin!
SvaraRaderaJag känner igen det där med att aldrig vara nöjd. Eftersom jag också alltid har ritat och målat så har vi nog en årsförbrukning av kritor, tuschpennor, papper, vattenfärger, block m.m. Junior har också det där i sig att det måste bli perfekt så han är sällan nöjd han heller tyvärr. Men det kanske blir bättre ju äldre de blir? Man kan ju alltid hoppas..
SvaraRaderaRitningen är ju kanonbra!!!
Kram och ser fram emot resultatet//Lena
Oj, avanserad ritning det där. Du ska se att han blir arkitekt:-))
SvaraRaderaKramar Mia