Skäll ut TV....!!

Lite nonchalant stoppade han nya mobilen i jeans fickan
och satte på sig jackan.
Han petade till fickan så mobilen gav ifrån sig ett gällt pip.
Bara för att liksom.

Stolt som en tupp var han för den nya telefonen.
Men igår hade han varit ganska så arg då extra minnet
som vi köpte inte helt vill funka. Så vi kunde inte
sätta in några låtar på den...

Men i morse var det glömt.
Han höll försiktigt handen på byxfickan den korta bilturen
till skolan.
Egentligen ville jag gå, men Emil envisades med att
hade minsann gått till och från skolan flera dagar.
Han hade ju också gått långpromenad både med mormor innan
och vi tillsammans igår.
Ja dessutom mamma, så har du ju gått miltals inne på shoppingcentret
så vi kan gott åka bil...



Skrattade till av hans kreativitet där.
Ibland har han huvudet på skaft måste jag säga.

Emil är ju inte van att ha mobilen med sig.
Det har ju varit nått som legat hemma, och som man bara ringde
mamma för att meddela att han kommit hem från skolan.
Idag ringde han först gången när han skulle hem från skolan.

Vi har glömt sparkcykeln igen mamma...varför gör vi alltid det??
Ja han fick gå hem, fanns inget annat att göra.

Så ringer han på vägen hem.
Jag ville bara tala om att jag tar en omväg hem.

Sen ringer han ännu en gång...
Nu är jag hemma mamma!!

Eller...när det ringer, så är det tyst i luren.
Man får liksom starta motorn innan den går av sig själv.
Ja om man vill veta vad pojken på andra sidan vill såklart!



Undrar tyst för mig själv om han skulle ha lagt den hemma trots allt.
Tur man har förstående kollegor.

Men det är ju så bra av olika andledningar.
borttappad nyckel är en...
Vad skulle han göra om nyckeln inte fanns i väskan?
Om hans lärare redan hunnit låsa och bomma fritids?
Tänk om han gör illa sig på vägen....

Usch nej, så får man ju inte tänka.
Är nog bra med den ändå kanske!



Ikväll var jag helt slut efter jobbet.
Det var bara en såndär dag man ville riva ur kalendern.
Ingen ork, och musten tycktes blivit kvar på COOP när jag och
kollegan handlade idag.

Det blev lätt middag, och sen sjunka ner i tv-soffan.
Det var ganska så lugnt tills Emil upptäckte att programmet han hade
längtat efter hela helgen inte skule komma idag.
Nejminsann, Du blir vad du äter börjar först på torsdag.

Det som kom härnäst är ett virrvarr av mummel, fula ord, slag i dörr
slag i bord, slag på en mamma, skrik och box fintar i luften.
Han slängde igen dörren till sitt rum, och jag sjönk ännu en gång ner i soffan.

Av ett tv-programm..ja jisses...



Det blev ganska lugnt på rummet, och jag slummrade till i soffan.
Tills jag hörde ljud som enskalerade och pockade på uppmärksamhet
innefrån sonens rum.

Släpade benen mot dörren och fann sonen surmulen på en hård
stol i ena änden av rummet.

Du måste göra något. De ljuger i tv mamma, man får inte göra det.

Försökte förklara att även om jag skulle skriva eller ringa
så hade de nog inte lyssnat på lilla mig.

Nåja han klandrade mig iallafall, för att inte tv programmet gick
när han trodde det skulle gå.
och man är så van...

Han lugnade ner sig till sist och mot slutet av kvällen fick jag både
kram och puss på kinden.

Jag lovade att visa Emil´s lyx holk till fåglar som han egen designat
på träslöjden.
Kan säga att han blev riktigt besviken och ledsen när jag sa att
vi inte kunde ha den på balkongen.

Han hade planerat att nån vild liten fågel skulle bo i den på vår balkong..
Får hoppas att farmor och farfar med stor trädgård gärna vill få hyresgäster
på tomten!

Men fin, det var den!



God natt och sov gott!!