Rutiner!

Så jobbigt det blir när man har olika rutiner
hos de olika föräldrarna.
Hos mig håller jag på sängtider även på helgen.
För Emil är inte nådig att ha och göra
med om han är uppe för länge.
Men hos hans pappa är det inte så noga.

Ofta på söndagarna har de haft "sovmorgon"
vilket innebär tonårsfasoner och sova bort förmiddagen!

Sen har en trött mamma, efter en hel lång dags jobb
ett mycket stort jobb att få sonen nervarvad.
För inte är han trött när det är dax för sängen.

Usch dessa kvällar är jobbiga.
Och man blir arg, det är klart man blir.
Men allt är mitt fel.

Mitt fel att han inte får fortsätta ett avsnitt
på ett ptogram på internet. Även om jag i god tid
meddelat tiden som är kvar.
Mitt fel att jag blir arg för han har inte gjort något.
Trots rundor i lägenheten, och kliver upp ur sängen
17 ggr på tio min som en jojo. När man väl fått
honom i pyjamas och ner under täcket.

Att hota att ta bort något han gärna vill, gör bara
situationen ännuvärre. Och då hakar han upp sig...
Vifftar med armarna mot mig och kanske får in ett slag eller två.

- Så gör ju mitt barn med ibland, kanske nån säger.

Men för mitt barn gäller det inte ibland, utan alltid.
Eller iallafall i mildare och starkare grad, beroende på
dagsformen.

Det är svårt att förklara för dem som inte själv vet.
Som inte själv känt frustrationen..














Snart hoppas jag att vår handläggare på stödfamiljs
verksamheten hör av sig.
Vet inte hur jag ska tolka hennes ton sista gången jag
hade henne i telefonen.

Emil hade fått erbjudet en stödfamilj. Vi har fått beslut om
en helg i månaden.
Jag funderade mycket omkring detta.
Och så gick jag med till ett möte.
Tänkte att jag iallafall kunde träffa familjen.
Men det kändes inte rätt, inte rätt alls.

Jag ringde sen och tackade nej till mötet.
Och en vecka efter så bad jag handläggaren om att försöka se
sig om efter en annan familj.










Jag stod i en otrolig sits, det sa mina chefer med.
Hur skulle jag på bästa sätt tacka nej till denna familj...
Men jag sa sen på ett fint sätt att det helt enkelt inte skulle passa.
Utan jag ville nog ha en familj med samma bakgrund.
Vi hade nämligen fått erbjudet en familj från afganistan...

Och med dessa ord loggar jag ut från bloggen denna söndag.
Bilderna kommer från vår semester förra året
i Karlskrona!

Ha en fin början på veckan.
Kramar om!