Igår ringde en ny handläggare på stödfamiljs enheten.
De hade funnit en ny möjlig familj för Emil.
När hon sa det blev jag direkt lite skeptisk.
Hade ju börjat tro de "glömt" oss, och funderade
nu mer på om jag skulle söka Kasper läger.
Det söks som korttids, men det är mer som helg läger
en gång i månaden.
Det är en ny verksamhet. Jättebra!
För det finns inget som direkt passar Npf barn annars.
Och de behöver få komma ut och träffa andra.
Ja, det är iallafall vad vi föräldrar intalar sig.
Man behöver lite andrum och vuxentid iallafall.
Fast jag tackade ja till möte. Och ska dit i morgon.
De har visst flera djur, vilket Emil skulle uppskatta.
Att de bor i lägenhet kanske ver ett svagt minus,
hade ju hoppats att det var lite utanför stan.
Men jag ska se hur det känns och inte dömma i förväg.
Så det skriver jag om i morgon!
Ha en skön kväll!
Hoppas det går bra och att det är en bra familj med rätt tänk.
SvaraRaderaJa, vi föräldrar behöver lite andrum ibland, för att orka vara bra föräldrar. Jag tror oxå att barnen behöver tränas att vara utan sina föräldrar ibland.
Jag tror det går lättare att bli självständig och vuxen då, och att flytta hemifrån måste ju bli lättare om man har varit hemmifrån lite innan det är dax, liksom.
Så tänker vi iaf, men alla funkar ju olika. Huvudsaken man hittar ett sätt som passar sin egen familj.
Lycka till hursomhelst! Hoppas det blir bra, vad det än blir när det är klart.
Kram Nina!