Samtal i skolan!

Ibland blir jag så förvånad.
Mina dagar med Emil går upp och ner.

Oftast känns han som vilket barn som helst.
Men ändå känner jag att det sviktar i vissa situationer.
Ibland går han in i en bubbla, och gör saker som man normalt
inte förknippar med en kille på 12.

Ibland låser han sig i en situation och blir ganska så destruktiv
och lite åt det utagerande hållet.
Även om det är sällsn, ja så förekommer det.

Går vi på besök hos habb, eller läkaren.
Sluter han sig i sin autist bubbla.
Och de har ju ifrågasatt och kan inte förstå
att han kan klara sig nån timme själv hemma!
ja de har ju sett den "sämsta" sidan alltid.

Hade samtal på skolan idag.
Och enligt dem så är kanske Emil den som fungerar
bäst på det mästa.
I idrotten är han en lagspelare och hjälper andra.
Oj...jasså..

Jag kände att jag var tvungen att berätta lite om Emil
som han har varit, och som han är nu också i vissa situationer.
Han har två lärare nu som inte varit med från början, utan tillkommit i våras.

Och de var förstummade över min beskrivning.
Med inneslutenheten, utbrotten, låsningarna.

Men så fort han är i en vand miljö. Med människor han känner
och känner sig trygg med. Då blir hans funktionshinder mindre tydlig.
Och ibland får man verkigen tänka till för att verkligen se...

Jag kan inte sluta att fachineras av de olika sidor han kan visa!

Men från att ha en koncentrations förmåga på högst 5 min, och stänga in sig i små små skåp, och arbeta under bänken.
Till att kunna sitta still i en timme, ganska så koncentrerad hela tiden.
och att gömma sig har minskat drastiskt.
Han är glad över sin skola, och mår så bra idag.

Själv känns det skönt att ha kommit hit.
Och jag är så stolt över sonen!