söndag 17 november 2013

Älskade kollo!

Att jag inte tänkte på att få utlopp för mitt skrivande i våras när jag var som mest ledsen, arg, förbannad. 
Då jag kände mig sviken och övertrampad av komunen. 
Komunen som hade tagit ett beslut rörande alla barn med NPF. 

 Sommarkollo!!


E har i flera år åkt iväg på Solhagagruppens sommar kollo Kasper som har två stugor i Skåne.
Upplägget var mycket bra, ledarna var erfarna och det fanns alltid flera som återkom år efter år.
I samma period åkte samma gäng killar inkl någon ny varje sommar. De var trygga med varann, de var trygga med ledarna och schemat över veckorna.
För schemat såg ungefär ut som det brukade varje år, samma återkommande aktiviteter.

Solhagagruppen menar att våra barn och unga med NPF ska få kunna göra sånt andra "normala" ungdomar gör med sina vänner. Med de vänner de har på kollot med hjälp av ledare.
De åkte tubing efter motorbåt, tittade på folk race, paddlade kanot, fiskade, åkte rodel utför Hallandsåsen och avslutade varje period med en heldag på Liseberg.

Sen hade de aktiviteter i stugan som blev mer som tradition, som bara måste finnas varje sommar.
Och det var bland annat bakning till söndags cafét när alla föräldrar kom på besök, och en lek som jag tror de kallade för "Kocken".

Emil älskade sitt kollo.



Vi brukade sitta och göra ansökningen ihop.
Men den här gången kändes det lite olustigt.
Jag hade hört ett ryckte om att vår kommun inte skulle godkänna några ansökningar mer.
Utan de hade bestämt sig för att ordna ett eget sommarkollo, som skulle bli betydligt billigare.
och kunna erbjuda fler sommarvistelse.

Jag har förståelse för att kommunen inte kan godkänna alla som vill åka på Kasper kollo.
För den kostar kommunen en del.
Men inte hade jag en tanke på att de skulle dra undan mattan på oss som hade en fungerande sommarvistelse redan...

Dagarna efter vi hade sänt in en ansökan ringde de från Kasper och frågade om jag hade hört vad vår kommun hade i tankarna.
Och, jo lite löst. Men någon information hade vi inte fått.

Dagen efter kommer E hem från skolan med en broschyr om ett nytt kollo.

- Jag tog med den, sa han, men den kan du kasta för jag ska ju inte åka på ett sånt ruttet kollo!!

Och jag förstod honom.
På framsidan stod det med stora bokstäver "Aktiviteter som kommer erbjudas är ridning, dressin åkning, skogspromenader och bad i sjön."

E hatar hästar och att bada i sjön. Dessutom tar han allt bokstavligt!
Han har dessutom mycket hemska erfarenheter av kommunens sommarkollo för skolbarn (normalstörda).
Och ni kan ju gissa att vi inte hade någon avlastning i sommar....

Några dagar efter att vi fått broschyren av skolan, då skriver vår LSS handläggare ett avslag till oss, och har även sänt med samma broschyr.

Sen läser jag i Sydsvenskan om en mamma som fått samma svar.
Jag är så fruktansvärt ledsen vid den här tidpunkten och försöker dra i alla trådar jag kan.

Kontaktar ansvariga för det nya kollot. Jag skriver till journalisten från Sydsvenskan.
Skriver en överklagan och får sända iväg den. Men allt förgäves!

Enligt journalisten Hermod Pedersen, som intervjuade kommunalrådet Carina Nilsson så var hon inte insatt i vad det egentligen var hon hade varit med att besluta.
Div de hade ingen aning om vad för effekter detta har för våra barn. Utan det var en ren pengafråga.

Carina Nilsson hade alltså ingen aning om  vad för grupp människor hon tog ett sådant beslut för!!

Jag var helt slut. Tom på känslor.
Var mest arg och tyckte synd om oss.




De ansvariga för det nya kollot, meddelade att än fanns inget schema, inget som var fast utan det kommer.
- Men jag måste få veta vad för aktiviteter vilken personal osv i god tid!!

Men då hade de inte börjar rekrytera folk än...och nu pratar vi om Mars- April....

Jag har vänner inom autism området i stan. Och av dem fick jag veta att de har haft riktigt svårt att få personal till kommunens kollo. Jag hörde från flera håll, barn som åkt som tyckt det var riktigt tråkigt.
Föräldrar som tyckte att aktiviteterna kanske inte passade kategorin barn.

En kille som är ca 20 har åkt till Kasper kollo många år.
Han ringde hem till sina föräldrar och ville hem efter knappt en vecka. 
- Det har aldrig hänt tidigare, sa mamman

Jag känner en hemsk oro inför nästa sommar, och de sommrar som komma skall.
När E inte mer har fritids....

En fritidskamrat kanske åker nästa sommar, och jag har frågat lite vad han tyckte.
Han har inte tidigare erfarenhet från kollo, och han hade tyckt det var sådär...
Ska se om de åker ihop, så kanske man kan vara med och påverka.
Även om jag känner ett stort agg mot kommunen och vad de har gjort.

De har bytt kvalitet mot kvantitet.....och här gäller det barn med särskilda behov...suck.
Men är man förvånad??

Nä inte ett dugg, för varför ska vi ha det bra?


Kram och ha en skön söndag!!















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar